Fyra stackars små flickor sitter i vår nyrenoverade datasal och försöker att få tiden att röra sig lite snabbare.
Dessa tjejer hade nämligen ingen koll på vårt nya schema och skred i rask takt till skolan och stod i en alldeles för tom entré (förutom en massa skrikande ettor) klockan 8:50 denna morgon.
Döm vår förvåning när vi på schemat ser att svenska var vår första lektion och poletten trillar ner: resten av klassen ligger hemma och sover sött i sina sängar och här står vi; uppklädda, sminkade och redo för måndagmorgon.

Suck...

Weyo!

Jag återupplivar bloggen med ett hänsynslöst ärligt inlägg om min sommar. Min ganska så bedrövliga sommar, kanske ska tilläggas.

Första halvan av mitt lov regnade bort i en oändlig periferi med tråkiga och gråa dagar. Alla kompisar var bortresta, särskilt min älskade iranie Bahram. Om man inte var bortrest så hade man släktingar hemma, som Puri och Peyman. De spenderade mycket tid med sina släktingar, förståeligt nog. Därför blev första hälften av mitt lov relativt kompisfri.
Den andra hälften har varit turbulent. Jag har jobbat bort den. Först ut var Gothia Cup. En underbar vecka med alla domare ute på Åby ledde till slut till att jag fick döma final på Ullevi (vilket många av er säkert känner till). En final som jag fuckade upp genom att blåsa av första halvlek för tidigt. Som tur var avgjorde det knappast matchen, och jag har lagt det bakom mig. Gothia Cup är ett stort minne, något jag alltid kommer att ha med mig som en stor fjäder i hatten. Efter Gothia blev det grovjobb, kroppsarbete. Miljövärd på Familjebostäder. Ett jävla skitjobb som jag tog enbart av girighetsskäl. Pengar är pengar, går inte att komma ifrån.
Parallelt med miljövärdsjobbet har jag avancerat i domarhierarkin. En lyckad sommar på den fronten, helt klart. Från damer division tre (sorry, tjejer, men damtrean är en förbannat usel serie) till herrtrean på mindre än ett år. En dag får ni se mig i allsvenskan och de stora internationella sammanhangen. Det är det jag kämpar för.

Karriären går bra, livet utanför lite sämre. Min kärlek till min familj har bara växt sig starkare för var dag som går. Min underbara lillebror kan sudda bort hela världen i det ögonblicket han ler sitt vackra leende mot mig. I mina ögon finns bara denna härliga lilla ettåring som stjäl mitt hjärta gång på gång. Men det finns stunder då han sover, då är världen samma gråa sörja som vanligt.
Fortfarande har mitt skriande behov av ömhet och närhet inte stillats. Jag är fortfarande en stor (fast ännu större nu än sist ni såg mig, tack vare flitigt gymmande) pojke som inte fått ge oförhöljd och äkta kärlek till en motpart som ger mig samma sak i utbyte. Det grämer mig nåt så jävligt. Det värsta är att jag inget kan göra. Det enda jag kan göra är att intala mig själv att "det kommer". Problemet är att jag, och alla andra, intalat mig samma sak hundratusentals gånger förut i mitt liv, och det har inte kommit än.

På torsdag slutar jag jobba och på lördag fyller jag sjutton år. Denna vecka ska jag leva livet till fullo, och njuta av de elva dagars ledighet jag får innan skolan sätter igång.

Ha en fortsatt bra sommar!

//Begmohammed Derakshande Tomadj

Ja, bloggen har ju varit död/i djup koma ett bra tag men man kan väl göra ett försök med att liva upp den.

På onsdag är det avslutning i Slottskogen och det pratades lite grann hos Annie i lördags om att vi kanske skulle stanna kvar där och grilla lite och ta ytterligare ett farväl av de som lämnar oss för världen utanför Donner.
Kan tilläggas att det pratades om detta när X antal flaskor och burkar var tomma.

Så då undrar man igen: skall vi stanna i Slottskogen efter avslutningen och avsluta allt med ett jävla jippo?
 
Som den bortgågne Kurt Cobain sa (eller rättare sagt skrev i sitt självmordsbrev):

"It's better to burn out, than fade away"

Det var längsen nån skrev här.. =P

Graaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaattis!

Behöver du extra städhjälp?

http://www.angelfire.com/biz5/butler/

Alla killar känner till fenomenet, kanske också tjejer, vad vet jag? Men finns det något ställe där man verkligen kan säga allt och inget mellan himmel och jord, så är det i omklädningsrummet.

Jag vet inte hur många gånger jag snackat om en snygg tjej, klagat på en dålig domare, kallat någon för apa, skrikit som en idiot efter en seger, svettats och bara hängt ut allt jag har i tankarna i omklädningsrummet. Jag undrar om det finns ett bättre forum för en man att uttrycka alla sina frustrationer och tankar. Även om det inte må vara det djupaste man tänker på så är det alltid skönt att snacka i ett omklädningsrum. Där är nämligen allt tillåtet. Där kan man ploja om att man inte ska tappa tvålen i duschen, hur hårig din jävla iraniekompis är eller hur snygga "ögon" den där bruden hade.

Omklädningsrummet är min helgedom. Det är en helig plats, en plats där människans sanna natur avslöjar sig. Det är här som jag får säga vad fan jag vill. I omklädningsrummet vet jag min plats. Jag kan bli mig själv för en stund, koppla av, kanske ta en bastu, och vältra ur mig precis vad jag vill. Som sagt, kanske inte mina innersta tankar, men här får jag alltid säga all meningslös goja jag har i mig och kalla mina kompanjoner i rummet för de grovaste tillmälen jag kan komma på. Omklädningsrummet är min bikt, det är där jag renar min själ och det är där jag får vara hur mansgrisig som helst. Det är där jag är mig själv.

// Begmohammed

Härlig bild..



GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! GRATTIS! ( i efterskott)

Nu tror jag minsann visst att alla glömde säga en sak till mig igår!!
Det börjar på P och slutar på Grattis på födelsedagen, men visst visst det är inte lugnt.
Jag är besviken!



(skämt på sido)

see Tisdag

// Hilda

Transvestit är en person som har behov av att klä sig och agera som det motsatta könet.



Då det förefaller sig så att majoriteten i Spetta är av kvinnligt kön finner jag det ytterst lägligt att genomföra ett könsbyte, eller åtminstone ett tillfälligt könsbyte. Spetta blir härmed Transvestit.



Njut av Påsken.

Till alla fottbollsfans och framför allt till alla Arsenal supportrar (Fellan), vill jag bara poängtera vikten av Pools 4-1 seger i prestigemötet mot just Arsenal.

Dagens rubrikk i Aftonbladet: "Crouch lekte med Arsenal"

Glad Påsk!

In Finnland ist Ostern das Fest der Kerzen.


GLAD PÅSK SPETTOR!

"The best reason for having dreams is that in dreams no
reasons are necessary."

-- Ashleigh Ellwood Brilliant

Good Luck!

"Because of their courage, their lack of fear, they (creative
people) are willing to make silly mistakes. The truly creative
person is one who can think crazy; such a person knows full
well that many of his great ideas will prove to be worthless.
The creative person is flexible -- he is able to change as the
situation changes, to break habits, to face indecision and
changes in conditions without undue stress. He is not
threatened by the unexpected as rigid, inflexible people are."

-- Frank Goble

Mannen i ett nötskal?